Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - En liten bit från hans...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
JEAN-CHRISTOPHE
märksamt, ibland plumsade hon till som om
hon velat hälsa; den slog tafatt med vingarna
för att återfå jämvikten, så vickade den till
och lämnade sin språksamme vän mitt i en
mening. Med en och en halv vinge flög den
bort till en bänk, där den satte sig och
trotsigt betraktade kvarterets hundar.
Skoflicka-ren begynte åter att bulta på skorna och hans
åhörarinnas flykt hindrade honom inte från
att fortsätta sitt prat.
Han var femtiosex år gammal och hade en
samtidigt barsk och jovialisk uppsyn, små
skrattande ögon, en naken skalle som reste sig
likt ett ägg ovanför en tunn hårkrans, öronen
voro hårbevuxna, munnen var ett svart gap
med trasiga tänder som öppnade sig till breda
gapskratt, skägget var tovigt och smutsigt och
han rev i det med båda händerna — stora
svarta tänger fulla med blanksmörja. Han
var känd i kvarteret under namnet fader
Feuillet eller Feuillette (vinfat), eller ock
pappa la Feuillette. Ibland sade man
Lafayette för att riktigt reta honom, ty i politik var
ban anhängare av de rödaste åsikter. Helt
ung hade han varit med om kommunen,
dödsdömd och slutligen deporterad. Han var stolt
över sina minnen och bar samma agg till
Badinguet, Gallifet och Foutriquet. Han gick
ivrigt på revolutionära möten, han var hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
