Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - Fader Feuillet hade en...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
99
hade en gammal soldats grå mustascher,
ögonen voro ljusblå, svävande och litet
röd-sprängda, ögonlocken voro pösiga, kinderna
slappa, glansiga och alltid betäckta med svett,
han drog ett giktbrutet ben efter sig och led
av andnöd. Men han hade inte förlorat sina
gamla illusioner. Under några år hade han
funnit en fristad i Schweiz och där mött
medbröder från olika nationer, isynnerhet ryssar,
som invigt honom i den broderliga anarkiens
skönheter. På den punkten var han inte
överens med La Feuillet, en äkta gammal
fransman, anhängare av en stark styrelse och av
absolutismen i friheten. För resten trodde de
båda lika fast på den sociala revolutionen och
arbetarnas framtida lycka. Var ocb en på
sitt håll var intagen av en anförare som
förkroppsligade det ideal som han själv skulle
velat likna. Trouillet höll på Joussier och La
Feuillette på Coquard. De diskuterade i det
oändliga om allt vad som skilde dem åt och
ansågo, att de tankar som de voro eniga om,
absolut voro säkerställda (deras övertygelse
var så stark att de mellan två glas nästan
inbillade sig att allting redan var realiserat).
Skoflickaren var pratsammast; hans tro
stödde sig på förnuftet, åtminstone smickrade
ban sig därmed, ty Gud skall veta, att hans
förnuft var av en sällsam art och att det inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
