Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Hur väl tillbommat Brauns...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
JEAN-CHRISTOPHE
på några stegs avstånd och sydde. De talade,
men intet ljud hördes. Bäbis förnöjda ansikte
syntes, hennes läppar rördes, Samis stora
stränga mun rynkades av ett grimaserande
skratt, men inte ett ord tycktes komma ut ur
käns strupe. Huset var stumt. Om Anna
kom in i köket, reste sig Sami vördnadsfullt
och stod kapprak så länge hon var inne. Då
Bäbi hörde dörren öppnas avbröt hon tillgjort
varje samtalsämne, vände sig mot Anna med
ett underdånigt leende och avvaktade hennes
befallningar. Anna antog att de talade om
henne, men hon föraktade dem så mycket att
hon ej ville nedlåta sig till att i smyg lyssna
på dem.
Då Anna kom ut i köket morgonen efter
sedan hon lyckats omintetgöra Bäbis fyndiga
försåt var det första föremål hon såg den lilla
sopborsten som Sami höll i handen; det var
densamma som hon använt föregående natt
för att utplåna spåren av sina nakna fötter.
Hon hade tagit den i Christophes rum och
nu erinrade hon sig att hon glömt att bära
dit den igen. Hon hade lämnat den i sitt eget
ram, där Bäbis skarpa ögon strax upptäckt
den. De bägge filurerna hade inte underlåtit
att sammanfoga hela historien. Anna höll
sig stram. Bäbi följde sin matmors blick, log
inställsamt och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
