Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Samma dags afton...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
JEAN-CHRISTOPHE
riktigt förtvivlad. Och nu, vad skall jag nu
taga mig till?
— Leva, sade han.
— Leva! ropade hon. Du vet då inte att
det är omöjligt. Du vet ingenting. Du vet
ingenting.
Han frågade:
— Vad är det?
Hon ryckte på axlarna.
— Hör på!
Hon berättade i korta, tvärhuggna satser
allt vad hon hittills dolt för honom: Bäbis
spioneri, askan i gången, uppträdet med Sami,
karnevalen den annalkande skymfen. Medan
hon berättade särskilde hon inte längre vad
hennes fruktan hade hopsmitt och vad hon
hade skäl att befara. Han hörde bestört på;
han var ännu mindre än hon i stånd till att
urskilja den verkliga faran från den inbillade.
Han hade aldrig haft en aning om
förföljelserna mot dem. Han försökte att fatta. Han
kunde ingenting säga. Dylika fiender
avväpnade honom. Han kände blott ett blint raseri,
en vild önskan att slå. Han sade:
— Varför har du inte kört bort Bäbi?
Hon brydde sig inte om att svara. Bäbi
skulle ju, om hon blivit avskedad, ha blivit
tusen gånger giftigare än den Bäbi som
till-läts att stanna kvar. Christophe insåg själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
