Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Christophe sjönk till botten...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
JEAN-CHRISTOPHE
Christophe sjönk till botten. Men han var
ej sådan att han utan motstånd gick in på
att drunkna. Han ville dö, men han gjorde
allt för att leva. Han hörde till dem, som
enligt Mozart: »Vilja handla ända tills det inte
finnes någon möjlighet kvar.-» Han kände att
han gled ned i djupet, och han trevade till
höger och vänster; han sökte ett stöd som han
kunde haka sig fast vid. Äntligen trodde han
att han funnit det. Han erinrade sig Oliviers
lille gosse, ögonblickligen fäste ban vid
honom all sin vilja till liv; ban klamrade sig fast
vid honom. Ja, han måste höra efter honom,
begära att få honom tillbaka, uppfostra
honom, älska honom, intaga faderns plats, i
sonen återuppväcka Olivier. Hur var det
möjligt att han i sin själviska smärta inte
förut tänkt därpå? Han skrev till Cécile som
hade barnet om hand. Han väntade ivrigt på
svar. Hela hans själ sträckte sig efter denna
enda tanke. Han tvingade sig till lugn, det
återstod honom ju en ny orsak till hopp. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
