Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - — Du är återkommen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
329
— Jag är ensam. Jag liar bara mig själv.
Jag har inte någon armé.
— Du är inte ensam och du tillhör inte
dig själv. Du är en av mina röster, du är en
av mina armar. Tala ocli slå i mitt namn.
Och om armen bräckes, om rösten brytes, står
jag likväl upprätt. Jag fortsätter att strida
genom andra röster, genom andra armar.
Besegrad, är du dock en del av den här som
aldrig kan besegras. Erinra dig det och du
skall segra ända in i döden.
— Herre, jag lider så mycket!
— Tror du inte att även jag liderl Sedan
århundraden tillbaka förföljer döden mig och
förintelsen lurar på mig. Det är endast genom
upprepade segrar, som jag röjer mig en ny
väg. Livets ström är röd av mitt blod.
— Strida, alltid strida!
— Man måste alltid strida. Gud själv
strider. Gud är en erövrare. Han är ett
förtärande lejon. Förintelsen inringar honom,
men Gud slår förintelsen till marken.
Stridens rytm skapar den mest upphöjda harmoni.
Denna harmoni är inte för dina jordiska öron.
Du får nöja dig med att veta att den finnes.
Gå i frid och gör din plikt och låt gudarna
styra.
— Jag liar inte några krafter längre.
— Sjung för dem som äro starka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
