Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Har reglementeringens omfattning vid skilda tider visat sig stå i något samband med befolkningens moraliska nivå eller med de ekonomiska fluktuationerna inom samhället?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnor» kan från samhällslärans synpunkt betraktas scm
en konstprodukt tillkommen genom ett visst
administrativt förfaringssätt. Gruppens storlek
bestämmes närmast af den energi, med hvilken
uppspårandet och inskrifningen bedrifves. Men som
hela förfaringssättet grundar sig på en diskretionär
myndighet för besiktningsbyråns polisafdelning, blir den
omfattning, i hvilken detsamma vid olika tidpunkter tillämpas, i
hög grad beroende af den härskande uppfattningen inom
samhället ifråga om systemets värde.
Ofvanstående torde få räknas till de viktigaste bland
de resultat som Reglementeringskommitténs utredningar
lämnat. Man har på många håll betraktat reglementeringen
såsom ett skyddsmedel för samhället ej allenast i sanitärt
utan jämväl i moraliskt hänseende. I reglementeringen
skulle man äga ett medel att utsöndra i moraliskt hänseende
farliga individer och bringa dem under en effektiv kontroll.
Byråpolisen kallas jämväl »sedlighetspolis», en
benämning som anger dess förmenta uppgift att vaka öfver
»sedligheten», att hålla den »svåraste formen af prostitution»
under kontroll. Ett upphäfvande af reglementeringen har
man ansett liktydigt med att »gifva lösaktigheten fria tyglar».
Af ofvanstående framgår, hurusom den »svåraste formen af
prostitution» är ett mycket obestämdt begrepp och huru
vanskligt det är att försöka utsöndra densamma ur
samhället. Vi hafva sett, hurusom resultatet af denna
utsöndringsprocess, gruppen »inskrifna kvinnor», ingalunda kan
betraktas som ett uttryck för ett visst moraliskt eller
ekonomiskt tillstånd inom samhället, utan på sin höjd som en
gradmätare på det förtroende reglemenleringssystemet vid
olika tider åtnjutit inom samhället. Vi få vidare
ihågkomma alt de »inskrifna» ingalunda få betraktas som
oskadliggjorda. De få fortfarande drifva skörlefnad och sålunda
utöfva sitt skadliga inflytande, och denna deras verksamhet
har blifvit så att säga officiellt erkänd genom
inregistreringen. Resultatet af utsöndringsprocessen är således endast
tillkomsten af en officiellt inregistrerad »stam af
skörlefvande kvinnor». Men ej nog härmed, inskrifningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
