Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. De smittosamma könssjukdomarnas utbredning bland de inskrifna kvinnorna. — Reglementeringssystemets sanitära betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smittoöfverförelsen äro ej så lätta att få till stånd. För att bevisa det
grundlösa i farhågorna för de ofvan anförda små förbisedda
symtomen borde man vinnlägga sig om att uppvisa, att de
faktiska smittoöfverförelserna i det öfvervägande antalet fall
ägt rum genom de tydliga, fullt utbildade symtomen. Det
är ej nog med att hänvisa på att utbredda tydliga symtom
stundom iakttagas på byrån. Man måste också visa,
att det är genom dessa, som kunderna i det öfvervägande
antalet fall bli smittade. Någon sådan utredning föreligger
icke; man synes helt enkelt utgå från detta antagande som
själfklart Man har rätt mycket intresserat sig för
»smittans inträdesport» och har t. ex. samlat en mängd
iakttagelser angående platsen för primäraffektionen, särskildt
hos mannen. Man är tämligen på det klara med att giftet
införes genom små tillfälliga bristningar eller andra vanligen
omärkliga skador å det yttersta lagret å hud och
slemhinnor. Men hvarifrån giftet i ett speciellt fall kommit, är ej så
lätt att utreda, äfven om man kan utpeka personen-smittkällan.
Jag hade vid mina statistiska arbeten för kommitténs räkning
funnit, att kvinnorna bli mycket snart smittade efter det de
kommit i beröring med kundkretsen. Jag frågade då
specialisterna inom kommittén: hvilket symptom hos mannen är
det, som vanligast smittar kvinnan? — För
smittoöfverförelsen från kvinna till man antog jag som alla andra de
bekanta slempaplerna. — Jag fick intet bestämdt svar. Man
anförde primäraffektionen. Men denna läkes ju inom en
eller annan månad och sedan skulle mannen vara relativt
ofarlig. Slempapler å könsdelarna hos honom äro nämligen
ganska sällsynta. Någon tid efteråt framlade professor
Möller sin erfarenhet beträffande s. k. konfrontationer, in alles
60 fall, däraf 37 fall af öfverföring från man till kvinna.
Det förhållandet, att en specialist med så omfattande
praktik som professor Möller ej haft tillfälle att utföra ett större
antal konfrontationer, utvisar huru svårt det är att erhålla
ett iakttagelsematerial för afgörandet af frågan om det
patologiskt-anatomiska eller bakteriologiska förloppet vid
smittoöfverförelserna. I 27 af de nyss anförda 37 fallen kunde
man sätta smittoöfverförelsen i samband med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
