Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floderna Ob och Jenissej i vattenkommunikation med
vest-Europa.
Den geografiska litteraturen känner ej mindre
än 18 expeditioner, som från Ryssland gått ut för
undersökning och kartläggning af Novaja Semlja,
Kariska hafvet och den närmast öster derintill
gränsande sibiriska kusten. Enskilte spekulanter hafva
offrat betydande kapital för dylika företag; men
ryska regeringen har offrat det mesta både af
kapital och personlig uppoffring. Genom ryssarnes
sträfvanden har en omfattande och detaljerad grund
blifvit lagd för kännedomen om Novaja Semlja och
dess haf; men liksom förhållandet förut varit med
engelsmännen och holländarne, så tyckte sig
ryssarne icke heller finna de naturliga
omständigheterna vara af sådan art, att de kunde mana till
annat praktiskt mål, än en öfver hufvud taget föga
vinstgifvande, om ock understundom rätt
inbringande trandjursfångst.
Samlar man till ett alla kända, mera betydande
företag, som gjorts att vesterifrån söka intränga i
hafvet öster om Novaja Semlja, det Kariska
hafvet, så visa sig der tre större så att säga
»stoppningar» eller uppehåll. Det första inträffar efter år
1556, det andra efter år 1596, men bägge äro af
kortare varaktighet; det tredje slutligen inträffar
efter år 1769 och varar nära ett halft århundrade.
Till dessa uppehåll kommer ytterligare ett fjerde,
efter år 1839, då ryssarne helt och hållet drogo sig
tillbaka från skådebanan.
Hvad man jämte mycket annat åsyftat, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
