Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditionen till Jenissej 1875 - 2. Jugor Scharr. Kariska hafvet. Samojedisk offerplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tadebtsjo och Hahe. Dessa äro analoga och
hvarandra liknande gudomligheter, så till vida som de
äro Num underordnade, men olika deruti, att
Tadebtsjo äro andeväsen, otillgängliga för hvarje annan
än den i mysterierna invigde Tadiben (d. ä.
trollkarlen, som inför undergudarna för den rådsökande
eller bönfallande samojedens talan och ensam
förstår deras svar), hvaremot Hahe äro förkroppsligade
och kunna rådfrågas äfven af den i magiens
mysterier oinvigde. Dessa Hahe åter äro antingen
naturliga eller konstgjorda; naturliga gudomligheter
äro stenar af ovanlig form, träd och andra sällsynta
naturföremål. »Råkar samojeden på en sådan
raritet, som enligt hans teologi kan gälla för Gud, så
omlindar han den med brokiga band eller
klädesflikar och släpar den med sig, ehvar han färdas.
Hedniska samojeder äga en skild släde, Hahen
gan kallad, hvari de förvara sina husgudar, hvilka
åtfölja dem under alla deras färder. Om det
gudomliga föremålet är af den storlek, att det icke
beqvämligen kan inpackas i slädan, så dyrkas det
såsom en gemensam folkgud. Sådana folkgudar
finnas på ön Waigatsch i stor mängd, hvilka alla
sägas bestå i stenar och klippor. Den förnämsta
bland dem är belägen midt på ön och bär namnet
ja jieru Hahe, d. ä. landets herre Hahe. Denna
bild säges bestå uti en större sten, belägen nära
intill en jordhåla. Enligt berättelsen har stenen ej
funnits här i äldre tider, och ingen vet hvadan den
kommit. Dess form skall vara lik en menniskas
med undantag af hufvudet, som på stenen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
