Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
ensam — lion kände honom bara av moderns berättelser.
Så småningom dog Jens Winge även för henne. Och
därför att han varit medelpunkten i alla hennes
föreställningar om Gud och himmelen och det eviga livet bleknade
även de bort med hans bild. Hon visste i alla fall säkert att
vid tretton år hörde hon på religionsundervisningen med
fullt medveten brist på tro. Och därför att alla de andra
i klassen trodde på Gud och voro rädda för djävulen, och
äpidå voro fega och grymma och lumpna och simpla — i
varje fall fann hon dem sådana — blev religionen något
nästan föiraktligt, någonting fegt som hörde dem till.
Mot sin vilja måste hon tycka om Nils Berner. Den
första tiden efter det han blivit gift med modern tyckte
hon i grunden bättre om honom än henne. Han krävde
ingen fadersmyndighet över styvdottern — klok och god
och naturlig kom ban henne till mötes. Hon var barn
till den kvinna, som han höll av, och därför höll han av
Jenny.
Vad hon var honom skyldig insåg hon först helt nu
som vuxen. Hur mycket sjukligt och förkonstlat han hade
utrotat och bekämpat hos henne. Så länge som hon levat
ensam med modern i den drivhusheta luften av ömhet,
omsorg och dröm hade hon varit sjåpig — rädd för hundar,
rädd för spårvagnar, rädd för tändstickor, rädd för
allting. Modern tordes knappast låta henne gå ensam till
skolan. Och hon hade varit pjåskig för fysisk smärta.
Det första Berner gjorde var att ta flickungen med sig
till skogs. Söndag efter söndag drog han omkring med
henne i Nordmarken — i stekande sommarsol, i vårblöta
och ösande höstregn, på skidor hela vintern. Och Jenny
som blivit van vid att inte våga visa sina känslor försökte
att dölja trötthet och ängslan. Efter en tid kände hon
det ej mer.
Berner lärde henne att begagna karta och kompass.
Han överlade med henne som med en kamrat. Han lärde
henne att förstå tecknen på väderförändring i vind och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
