Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
över Pilestrædet i den blekblå juninatten. Efter
regnskuren strömmade det en fadd doft från kastanjeträdens
vita blomsterfaeklor längs hospitalsmuren.
»Helge», sade Jenny sakta. »Du måste laga så att vi
inte ska vara med dem i övermorgon.»
»Det är omöjligt, Jenny. När de har bett dig med och
du har sagt ja. Det är för din skull.»
»Å, men Helge! Du kan väl begripa det blir bara
otrevligt. Tänk, om vi kunde fara ut ensamma någonstans,
Helge. Ha en färd för oss själva, bara vi två. Helge —
som i Rom!»
»Du förstår väl att jag inte ville något hellre. Men
det blir bara så tråkigt om vi inte vill vara med på deras
midsommarfärd.»
»Tråkigt blir, det i alla fall», sade hon ironiskt.
»Ja, men det blir mycket värre annars. Herre Gud
kan du inte försöka att finna dig i det för min skull. Det
är ju inte du som behöver gå mitt upp i det — leva i det
där och arbeta i det.»
Han hade rätt, tänkte hon och förebrådde sig bittert,
att hon inte kunde vara mera tålmodig. Ja, stackars
gossen hennes, han skulle leva och arbeta i det hemmet, där
hon knappast kunde härda ut ett par timmar. Och där
hade han växt upp och där hade han slitit sig igenom
hela sin ungdom.
»Å, Helge! Ja, jag är stygg och egoistisk.» Hon
tryckte sig intill honom — trött, plågad och förödmjukad.
Och hon längtade efter att han skulle kyssa henne och
att de skulle trösta varandra — dem kom det ju inte vid;
de hade ju varandra, någonstans långt utanför atmosfären
däruppe av hat, misstro och ondska,
Jasminerna doftade ut från gamla trädgårdar, som
blivit lämnade kvar nedåt gatan.
»Vi ska nog göra en sådan färd ensamma, vi två,
Jenny — en annan dag», tröstade han.
»Men att ni kunde vara så idiotiska», sade han plöts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
