- Project Runeberg -  Jenny /
210

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

ret, döden. Nu, nu vet jag det, att allt som jag har längtat
till hela mitt liv — det når jag aldrig. Så möter jag dig.
Jag tycker du är den härligaste kvinna jag har mött —
och du ville detsamma som jag en gång har velat och var
på väg att nå det. Kunde mitt hjärta annat än ropa: Gud
låt henne nå det, Gud hjälp henne! Låt henne inte stranda
som jag har strandat! —

Och så var du så söt mot mig, Jenny. Du kom ner till
mig i min håla och berättade om dig själv — och du hörde
på mig, och du förstod så väl och dina vackra ögon voro
så fulla av sympati och så milda och varma —.

Men Herre Gud, gråter du?»

Han grep hennes händer och pressade sina läppar ned
i dem.

»Det får du inte, Jenny — du får inte gråta så där
— vad gråter du för — du skälver ju rent av. Vad gråter
du så för?»

»För alltsammans», snyftade hon.

»Sätt dig — så!» Han lade sig på knä för henne —
och en sekund sänkte han pannan mot hennes sköte. »Du
får inte gråta för min skull, hör du det! Tror du jag önskar
att jag inte hade mött dig? — Käraste vännen min — vore
det någon, som du hade älskat och du skulle önska att det
aldrig hade varit — då har du heller aldrig älskat — det
kan du tro är sant. Å nej, Jenny, jag skulle inte vilja
undvara det som jag känner för dig — inte för mitt liv.

Och du skall inte gråta för din egen skull. Du
kommer att bli lycklig — det vet jag. En dag skall en av de
män som kommer att älska dig ligga framför dig, så som
jag nu gör, det är livet att ligga vid dina fötter så här,
och du skall själv tycka att det är livet. Och då skall du
förstå att det att sitta så tillsammans med honom — om
det så vore i den fattigaste koja, en enda liten vilostund
efter en dag full av det gråaste tyngsta slit — det är
lyckan. Mycket, mycket större lycka än om du blev den
största konstnärinna, som har levat eller om du nådde allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free