- Project Runeberg -  Jenny /
258

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

mer till kritan, som man inbillar sig. Lyckligtvis har jag
ju lite pengar ännu.»

»Ja man Jenny — människorna — som kommer att
bli hårda mot dig — kanske skam på dig —»

»Det kan ingen. Det är ett som är min skam Gert och
det är att jag har låtit dig ödsla bort din kärlek på
mig —»

»Åh, sådant prat! — Nej men — du vet inte du hur
hjärtlösa folk kan vara — hur de kommer att misshandla
dig med sin illvilja, kränka dig och såra dig.»

»Det bryr jag mig så lite om, Gert.» Hon skrattade
till. »Jag är ju konstnärinna för resten, Gudskelov. De
väntar snart inte annat av oss du, än att vi ska ställa
till någon liten skandal då och då.»

Han skakade på huvudet. Och i plötslig förtvivlan
och ånger över vad hon sagt honom och att hon gjort
honom ont, drog hon honom till sig.

»Käre du — du får inte vara. så olycklig, hör du?
Jag är det inte, ser du väl. Tvärtom — ibland är jag
glad. När jag riktigt försöker att tänka mig in i vad det
betyder att jag skall ha ett barn — mitt eget lilla söta
vackra barn, så kan jag rakt inte fatta det. Jag tror att
clet måste bli en lycka så stor, att jag inte riktigt kan
föreställa mig det nu. En levande liten människa, som
bara hör mig till — som jag skall älska och leva för och
arbeta för. Vet du, jag tänker ibland att då först blir
det mening med mitt liv och mitt arbete. Tror du kanske
inte att då skall jag kunna skapa mig ett namn, som är
gott nog till barnet mitt, Gert. Det är ju bara det att
jag ännu inte riktigt kan fatta hur det skall bli, som gör
att jag är lite modlös nu — och så det att du är
bedrövad.

Å Gert — jag är väl ganska arm och torr och
egoistisk och allt sådant — men jag är i alla fall en kvinna
— och jag måste vara glad för att jag skall bli mor —»

»Jenny.» Han kysste hennes händer. »Stackars lilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free