Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«4
skarp vid soluppgången. Den kalla dimman som då
uppsteg ur mossvallen var föga mindre plågsam än
de mygg-svärmar som just på myrorna voro alldeles
rasande, i synnerhet vid smått regnväder. — Om
några varelser på jorden äro tiofasta i döden så äro de
det; ty ingenting kan förmå dem alt åtskiljas, och
aldrig öfverge de den vandrare som besöker deras
skogar. Jag liade en Tysk silkesduk, på hvilken stod
Kråkvinkel och dess hjeltar, och med den slog
jag omkiing mig, i förtviflans ångest, del mesta jag
orkade. Men det ville ej hjelpa; ty myggorna flögo
skocktals in i ögon, öron, näsa och mun. De kröpo
mellan kläderna in på kroppen, och stucko mig så att
blodet rann. Jag dödade så många af dessa
barbarer alt näsduken blef genomdränkt af blod, och
millioner nya förföljare mölle mig ändock, så snart jag
å nyo kom ut på slätterna, der, till min olycka, ingen
vindpust kom mig till hjelp att fördrifva dessa
Nordens muskiter.
Jag försökte nil nil finna min räddning i flykten,
och sprang genom mossarne så att smutsen yrade
omkring mig; men då jag kom till skogsbrynet och
vände mig om voro dessa smådjeflar strax efter mig,
och slogo i ögonblicket sig fast på kläderna, alldeles
såsom en uppretad bisvärm. De spelade med vingarne,
som unga getingar, i glädje deröfver att jag ej kunnat
undgå dein. — Dessa ärliga småsjälar gå alltid rakt
fram, ehvad del gäller lif eller död; ja de äro, i san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
