Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ne i üet ofvannämda snödjupet, mellan Kaskaivo och
Njunnas. Dit gingo båda tjufvarne kort före Julafton,
för att hemta sig högtids-kost, och voro som bäst
sysselsatta ined detta göromål, då, i detsamma, snön
nedrasade från fjellen och begrafde dem båda under
lavinerna. — Ingen menniska visste, eller kunde ens
gissa, hvad det blifvit af dem, förr än våren kom,
då en björn fått väder af köttet, och hade fördenskull
rifvit sig ner ett långt stycke i drifvorna. Han hade
likväl måst Öfverge sitt företag, emedan snömassan
var för djup och hård. — Men Saulo-Adda, som
var Pålsos svärfvar, gissade orsaken till björnens
gräfning och fortsatte arbetet än vidare, tills han i
djupet fann både liken och renarne.
Efter tvenne mils vandring, från Qvickjock, kom
jag till det nyligen utsynta Krono-nybygget
Njun-nas, bestående blott af en gammal Lapp-kåta,
hopsatt af störar, ris och torf. Sammaledes ett fähus. —
Nyodlingen i den ypperliga jorden var ännu blott ett
kappeland, midt i den sköna dalen, som var ett
litet Bleking vid foten af det snöklädda
Njunnas-fjel-let. Rundt omkring kojan växte gräset och
blommorna alnshöga, och snösparfven (emberiza nivalis) qvitt—
råde bland björkarne, hvilka här stodo resliga och
skönt grupperade kring en fjellbäck. Vilda vinbärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
