Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
I klart väder skall man från toppen af Sulitelma
kunna se Norska kusten’ ödli Vesterhafvet samt 10 à
12 mil långt nedåt Svenska landet. Deraf har ock
berget fått sitt namn, (Sulitelma = öns öga) och
sannerligen är det icke mödan värdt att göra den
besvärliga resan dit upp, för att en gång få se den
kringliggande förunderliga jätte-naturen. — Från den
höjden af berget der jag måste vända återstod ej fullt
300 fot upp till högsta toppen, och synvidden var
äfven der förvånande, innan snömolnen blefvo för
täta, då jag till slut hade samma utsigt från
Sulitelma, som tillförne på Skaidas, nemligen en klar
himmel ’öfver mig och yrande snömoln inunder. Men
här skakades jag så häftigt af kölden att jag ej kunde
hålla mig fast i snön’ och ispiggarne, för att klättra
högst upp.
Den I2:te Juli klockan i på natten skedde
återtåget, under det snön alltjemt yrade omkring oss.
Efter en half timmas vandring stannade vi
omsider vid norra kanten af den förutnämda
Sulitelma-dalen, och hvilade der ett par timmar, bland Sfiön
och klyftorna. — Vid uppvaknandet voro vi
halfstelnade, och ingen möjlighet fanns att här få upp eld,
ty på en q vart mils omkrets funnos knappt 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
