- Project Runeberg -  Undersökningar rörande jernmalmstillgångarne i Kiirunavaara och Luossavaara /
23

(1898) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

De uppmätta malmbredderna inom denna del af fältet
uppgå till respektive 140 och 160 meter i Landshöfdingen
och Professorn, men äro eljest något mindre.

Såsom längre fram (sid. 26 och 27) visas, är emellertid
malmens verkliga bredd i allmänhet ej obetydligt mindre
än den här uppgifna, direkt uppmätta.

Af den största vigt, såväl för beräknande af
malm-kvantiteten som för ett rationelt ordnande af brytningen,
är en säker kännedom om malmstockens sidostupning.
Denna har i äldre beskrifningar och på förut uppgjorda
profiler, på grund af den i vissa partier af malmen
tydligt framträdande skiktningen, antagits vara 70° à 80°
mot O. från horisontalplanet. Senare gjorda
stupnings-observationer hafva gifvit andra vinklar, men alltid mot
öster, nämligen i Grufingeniören 70° à 75°, 64°, i
Geologen 64°, 75°, i Kapten 75°, 70°, 50°, i
Landshöfdingen 50°, 60°, i Professorn 45°, 50°, 64°, 65°, o. s. v.

Att stupningen är östlig bevisas emellertid med ännu
större bestämdhet af ett annat förhållande, som
omedelbart framgår af en jemförelse mellan plankartan och
längd profilen, nämligen att malmen i de högsta topparne
alltid ligger längre mot vester än i de lägre delarne,
och att malmen i sluttningar mot norr och söder alltid
afviker åt öster från den strykningsriktning som är rådande
i horisontal terräng. Man kan också på sina ställen
omedelbart iakttaga denna förflyttning af malmstocken
mot öster på de lägre nivåerna, t. ex. genom att från
Bergmästaren eller trakten N och NO derom betrakta
norra sluttningen af Landshöfdingen och de närmast norr
om densamma liggande malmkullarne.

För att erhålla bestämdare upplysningar om
stupningen och på samma gån g lära känna malmens
mäktighet och dess beskaffenhet mot djupet, företogos
diamant-borrningar på tre ställen på östra slutningen, nämligen
i Vaktmästaren, Statsrådet och Professorn. En närmare
redogörelse för malmens beskaffenhet i dessa borrhål
lemnas på sid. 40—43. Borrningen har varit förenad
med betydande svårigheter på grund af den ovanliga
hårdheten hos såväl malmen som den omgifvande porfyren.

Vid Vaktmästaren nedslogs ett borrhål (n:o 5) med
55° stupning mot V på, enligt uppgift, 18 à 20 meters af-

Malmens
sidostupning.

Diamantborrningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jern1897/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free