Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
neralprof tagits. Vidare hafva diamantborrhålskärnorna
underkastats en noggrann uppmätning och granskning
och analyser utförts af typiska delar af desamma.
För att få utrönt, huruvida större kvantiteter
fosfor-fattig malm kunna erhållas, samt i hvilken grad det vore
möjligt att genom skrädning och sortering framställa
sådana malm kvalitéer, som för närvarande äro mest
värderade, anordnades en serie försök. Då en sortering till
bestämd fosforhalt ej kunde ske på grund af malmens
natur och emedan kemiskt laboratorium saknades, så
utfördes denna så, att i hvarje särskild skärpning
sorterades malmen i mindre och mera apatitrik, och de
erhållna olika kvalitéerna märktes med I, II och III, hvilka
beteckningar sålunda endast utmärka den relativa
fosforhalten för hvarje särskild skärpning. Vidare gjordes en
uppskattning af de utsorterade profvens storlek.
I medföljande tabeller äro samtliga nu utförda och
en del af de äldre analyserna sammanförda. Vid
granskningen af dessa siffror finner man, att i flera fall olika
generalprof från en och samma skärpning gifvit helt olika
fosfor- och jernhalter. Detta beror på svårigheten att
taga riktiga prof af malmer, i hvilka ren apatit
förekommer i form af större och mindre oregelbundna
drum-mer, och i hvilka det naturligen är ytterst svårt att
åstadkomma en riktig fördelning af detta mineral. Det
är först då större kvantiteter blifvit brutna, och sedan
man blifvit i tillfälle att taga mycket stora prof, som
man kan vänta att erhålla något så när likformiga
resultat.
Malmtyper. Utgående från apatitens förekomstsätt och mängd,
kan man i Kiirunavaara uppställa åtskilliga olika typer
af malm, hvilka emellertid ibland öfvergå i hvarandra och
ofta förekomma i så intim blandning, att de ej kunna
genom sortering åtskiljas. Dessa typer äro:
1) fosforfattig svartmalm med glänsande, musslig
brottyta, utan synlig apatit, men stundom med
sprick-fyllnader af andra mineral;
2) fosforfattig svartmalm, ej sällan blodstensblandad,
med tät, stundom matt brottyta och ofta med talrika,
större och mindre, rostklädda hålrum;
3) fosforhaltig svartmalm med svartgrå, matt brott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
