Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Jernhalterna äro i Luossavaara i allmänhet ännu högre
än i Kiirunavaara. Om man bortser från 3 prof, i hvilka
fosforhalten är mycket hög, samt från ett af de öfriga,
så varierar halten af jern i alla skärpningar, der
generalprof tagits, emellan 67 och 70,55 procent samt uppgår i
de flesta fall till 68 à 69 procent.
I 8 degelprof som utfördes 1875 varierade
tackjernets svafvelhalt emellan 0,03 och 0,09 procent; i 4
generalprof af malm, tagna 1896 och 1897, har svafvelhalten
befunnits vexla mellan 0,03 och 0,063 procent och i en
diamantborrkärna från 67,75 meters djup har den
uppgått till 0,12 procent.
Halten af titansyra bestämdes i tvänne prof 1875
till 0,94 och 1,09 procent, och 1897 i två
diamantborr-kärnor från respektive 53,86 och 60,7 meters djup till 1,5
och 1,4 procent. I malmen i skärpningarne n:r 2 och
n:r 3 har också iakttagits ett gult, vittradt mineral,
hvilket efter all sannolikhet varit titanit. Det vill häraf
synas som skulle titanhalten vara något högre i
Luossavaara^ än i Kiirunavaara^ malm. Någon anledning att
antaga det den skall vara så hög, att malmens värde
derigenom anmärkningsvärdt förringas, föreligger dock
icke.
Sammanfattning.
Jernmalmsförekomsterna i Kiirunavaara och
Luossavaara, hvilka äro de största på ett ställe samlade
tillgångar af detta slag i Skandinavien och som hafva mycket
få medtäflare, vare sig i Europa eller i Amerika, bestå
till öfvervägande del af svartmalm och för öfrigt af
blodstensblandad svartmalm. I Kiirunavaara bildar malmen
en stockformig massa som på en längd af omkring 3,5
kilometer höjer sig till en bergsrygg, uppdelad i en
mängd toppar, hvilkas höjd öfver den närliggande sjön
Luossajärvi varierar mellan 82 och 249 meter.
Malmstocken stupar 50° à 60° åt öster från horisontalplanet,
och dess mäktighet, eller vinkelräta afståndet mellan
hängvägg och liggvägg, kan antagas vexla mellan 34
och 152 meter. De diamantborrningar som utförts genom
malmen antyda, att densamma afsmalnar mot djupet, hvar-
Malmens
svafvelhalt.
Malmens
titanhalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
