Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. En arbetares dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”För maken till äfvenlyr liar jag- väl aldrig- förr
varit ute!” yltrade Jäg-er, ”och det skall dröja länge
innan jag utsätter mig för något nytt! — lack skall
du emedlertid ha, Axelson, aldrig skall jag glömma
den tjenst du gjort mig och min vän 1”
”Ni hor på Norr, smågossar, men innan ni
hunnit halfvägs, ha ni frusit ilijel, så handtverksgesäller
ni än ä’ — jag måste ta er hem till mej — jag gör
Jet ogerna, men det kan inte hjelpas — nöden har
ingen lag — låt oss skynda!’’
Och dermed sträckte jernbäraren ut sina långa
ben och satte sig i spetsen för tåget. Jäger och
Dahl följde honom.
Det har af uppför ”sista styfverns trappor," man
lunkade förbi Catharina kyrka och stod snart utanför
ett mindre trädhus vid en smal gala. Jernbäraren
öppnade porten och de tre nattliga vandrarne letade
sig uppför en smal trädtrappa.
”Här ha vi en lång smal gång,” sade
Jernbäraren, ”min dörr är längst bort — gå försigtigt och
följ efter mej!”
Dahl och Jäger följde efler, famlande i den
Irånga, mörka gången, men när den förre, som
snuddade med handen förbi ett dörrlås, icke kunde
underlåta att vrida derpå, så öppnade sig en dörr.
Dahl tittade in i rummet, men studsade med
ett rop af förskräckelse tillbaka.
”Hvad var det?” frågade Jernbäraren.
”När jag skådade in i det der rummet,”
svarade Dahl, ”såg jag en likkista — månans sken på
plåten och bleckstjernorna öfverraskade mig.”
’’Der hade ni för titta,” yttrade Jernbäraren;
”när man för första gången går in i elt hus och
stöter på en likkista, så bådar det inte godt.”
”Hvem är död?” frågade Jäger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
