Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ett barns leende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådan var den kärlek som brann i denna qvinnas
barm. För ett enda felsteg hade hon i mer än
tvenne år lidit och tynat af, så att hon nu mera
nästan var en skugga af sig sjelf, och likväl kände
hon sig hafva styrka nog att uppoffra sig ånyo, för
att visa, huru gränslösa och oegennyttiga hennes
kärlek och tacksamhet vore för den man, i hvilken hon
såg sin välgörare men hvars maka hon ansåg sig
ovärdig att blifva.
”Om jag blefve din hustru,” fortfor hon, ”hur
bedragen skulle du ej bli på den maka, du tänkt
dig i dina drömmar! — du har tänkt dig henne
ren och god — och jag — hvem är väl jag? —
dig väntar kanske — ja helt säkert väntar dig en
lysande bana — din maka följer dig — du skall
blygas för henne och om du det ej gör, så skall
hon alltid göra det, ty, medvetande af sig sjelf,
måste hon alltid tro, att du — att du åtminstone bör
blygas för henne — — se der, min vän, hvarföre
jag inte kan tillåta dig en sådan uppoffring — —
jag vill inte att du skall lida — — tyst — —
jag är inte så oegennyttig som du tror — ty, ser
du, jag vill inte heller lida sjelf! — har du förstått
mig nu?”
”Jag har förstått dig, Anna; men din bekännelse
har för mig endast uppdagat en ny dygd, och
inbillar du dig, att upptäckten deraf kan försvaga
min känsla för dig? — du vill släcka elden, men,
vid Gud, det är ej med olja man släcker den!”
”Men, Edvard!” utropade Anna, samlande sina
sista krafter, ”Edvard! du vet kanske inte, hur svag,
hur lättsinnig jag är — — jag känner mig nu ha
styrka att omtala allt för dig — — du känner hvad
som är skedt — men du känner inte hur det skedde
— — några få dagar efter den olycksaliga natten
då du och din vän följde hem med min far, kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
