Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fostersonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom en besynnerlig ödets skickelse, flyttades
ungefär vid samma tid ur Arsenalbyggnaden de deruti
sedan längre tid förvarade troféer och andra dermed
beslägtade märkvärdiga saker.
Kunde ej dessa minnen af vårt lands fordna
ära och storhet trifvas i grannskapet af bronzmajestätet
som beherrskade torget?
Länge stod ifrågavarande byggnad öde och
tom till dess vederbörande slutligen med allvar tänkte
på att rifva den.
Då kommo de artificiella vattnen och räddade,
om ej just så påtagligt den skrala menskligheten,
åtminstone den skrala Arsenalbyggnaden. Samma
väggar, som förut inneslutit de dyrbara vittnesbörden
om fädrens kraft, famnade nu skaror af sjukliga
ättlingar.
Det blef modernt att dricka brunn i Carl XIII:s
torg; det blef modernt att hafva alla möjliga
sjukdomar, för att få dricka alla möjliga slags vatten.
Vår Herres lefvande hälsokällor måste lemna rum för
Apothekarens apparater. Surbrunn, Djurgårdsbrunn
och Uggleviken kastade sina förr så beprisade
källådror ner i glömskans djup, der de lägre folkklasserna,
som ej hade råd att för flera riksdaler i veckan
köpa sig vidriga vattendrycker, uteslutande fingo
stappla kring de öfvergifna källdragen. Hela den
eleganta verlden satte sina läppar under den lilla kranen,
som i f. d. Arsenalbyggnaden bjöd på ”Marienbader,
Carlsbader” o. s. v.
Ja, ifvern gick till och med så långt, att de
mera välmående från landsbyggden lemnade sommartiden
sina uppfriskande skogar och vattendrag, för
att dväljas i Carl XIII:s torg och der finna en
orubblig helsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
