Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fostersonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skref med ännu större, så att bokstäfverna sågo ut
som de varit prentade.
Efter pennans bortläggande, lades till detta bref
många andra smånätta och med målade blommor
försedda biljetter, hvilka alla samt- och synnerligen
fingo sluta sig omkring en guldring à två dukater.
Sedan det lilla paketet blifvit försegladt och
afskickadt till vederbörlig ort, kastade sig häradshöfdingen
så lång han var på soffan och borrade ansigtet
djupt ner i en kudde, förmodligen för att bevara
ögonen för dagsljuset, som ymningt inströmmade från
de midt emot varande fönstren.
Men när Jäger vände hufvudet åt andra sidan,
var det ställe af kudden, hvarvid ögonen blundat, vått
liksom af tårar.
Dörren öppnades och en ung man med lefnadsgladt
ansigte inkom i rummet.
”Jag hörde du var hemma,” sade han, ”och
gick upp till dig för att slå dig på ett parti bräde,
innan jag går till Djurgården.”
Jäger steg upp från soffan, vände om kudden
och räckte handen åt den inkommande, som var en
af hans kamrater i Kongl. Svea Hofrätt.
Brädspelet framställdes. Terningar och brickor
slamrade särdeles lifligt mellan de gröna och svarta
banden; men Jäger hade otur och blef ”Jan,” som det
heter, trenne serskilda gånger.
”Det är f-n hvad du har otur!” ropade kamraten
storskrattande, ”men det är alltid roligt att spela
med dig, ty du blir aldrig arg när du tappar.”
Jäger skrattade också och tyckte det var roligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
