Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
niga väninna och såg rätt igenom henne. Hon
visste precis vad som skulle till för att få henne
god igen, och eftersom hon behövde henne snäll
till i morgon, då det var rösträtt, gav hon henne
sin dos av övertalning och smicker. En sådan
tribut, som sällan bestods lilla magistern av den
ledande i vänskapen, kändes ljuv och välgörande.
Hon sken upp igen, och när Ingår lite trött tog
avsked, erbjöd hon sig att följa med på vägen.
Därunder berättade Ingår om de bekymmer, som
gnagde henne för modern, så att du skulle
egentligen vara snäll och ha överseende mot mig,
till-lade hon.
Lilla magistern försökte vara så deltagande
som stod i hennes makt. Men om det gällt
hennes liv, hade hon inte kunnat låta bli att sticka
litet efteråt.
— Det var synd, att dessa bekymmer skulle
komma just nu, sade hon.
Ingår såg förvånad på henne.
— Jo, så att du skulle för den skull uppträda
så obehärskat på sammanträdet och reta
landshövdingen, men jag förstår ju nu så väl–
Ingår kände hugget. Hon hade en inte så
liten ärelystnad som talare och taktiker, och hon
tyckte egentligen, att hon svarat landshövdingen,
nåja, ganska bra. Hon höll på att bli förargad,
men ville inte ha sitt arbete med magistern
ogjort.
— Tänk att jag tycker landshövdingen kunde
ha skäl att vara belåten med sin dag, sade hon
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
