Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Lotten och Maria voro borgmästarinnan och
rektorskan, och de gingo nu fram mot den lilla
gruppen, som stod längst upp i rummet,
överst-innan tittade litet ängsligt från den ena till den
andra. Men det var det mest otvungna och
älskliga möte man kunde tänka sig. Lugnad
skyndade hon åter ner mot dörren och kastade
en blick ut i tamburen. Den var full av folk,
men där talades icke ett ord.
När alla voro komna, skedde en omsorgsfull
presentation, ehuru man kände varandra till
utseendet sedan många år. Stolar placerades i
halvcirkel, man tog plats, och det var alltjämt mycket
tyst. Alla voro mycket fattade och stilla, det
var som om man lyssnade efter något, som om
man väntat att höra det mullra i fjärran.
Rege-mentsintendentens unga fru var vitblå i ansiktet,
hon hade börjat må illa av ångest, när klämtningen
började på söndagen, ty så roar sig naturen
stundom med människan, att hon låter henne spy i
sin ödestimma.
Överstinnan sade några välkomstord, och det
var alltsamman hjärta. Men så mycket hade
överstens varning verkat, att hon vägrade bestämt
att bli ordförande. Borgmästarinnan mottog då
förtroendet och hade efter fem minuter trasslat
till alltsamman. Fröken Carlson och fru
Rud-man knuffade på Ingår, och hon grep in.
Hon ville, att något skulle vinnas ur detta
sammanträffande, det hade hänt mycket sedan hon
förklarat, att hon och hennes vänner ville vara
lit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
