Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Kan ni inte begripa, att vi på detta sätt får
mycket större utvecklingsmöjligheter för vår bod
och att verksamheten kan bli mer omfattande,
än om vi tre till exempel plåstrat ensamma med
den. Och så förbinder det oss alla att ha detta
gemensamma intresse.
— Ja, om det vore så väl.
— Ni måste komma ihåg, att det hänt något,
som gjort oss till andra människor.
— Vi får se.
— Ja, vi får se.
— Tänk, att de utsåg mig i alla fall till
föreståndarinna för deras kristidsförråd, sade
fröken Carlson bistert.
— Ja, svarade Ingår småleende, när jag
föreslog er, kände jag mig lik Mose syster, när
hon fick i uppdrag av Faraos dotter att skaffa
en amma: »och hon hämtade hans moder.»
Dörren till den nya affären stod på vid gavel,
och Allan sjöng så det skallade därinne. Han
hade förmått sin vän Arvauder att följa med
för att leka lagerdräng och var något otålig över
att mor dröjt så länge.
Men Ingår satte dem genast i arbete så,
som de väl aldrig arbetat förr, och
kroppsarbetet kvävde varje ansats till reflexion hos dem.
De fingo ingen rast förrän dagen var långt
liden, och då voro de så i tagen, att de inte
ville lämna boden utan beslöto hämta middag.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
