Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
halvt trotsigt, som för att låta förstå, att hon
inte tänkte ta emot varken kritik eller skämt.
— Ja, ja, sade han resignerad, jag trodde
just det. Grevinnan har alltid varit som en lax,
som vandrat uppför forsen. Och inte för jag
tänker förmana henne mera, för det har jag
föresatt mig, men det finns fall, uppför vilket inga
laxar går, om de är aldrig så många och eniga.
Men vi ska inte gå in på saken. Berätta i stället
hur grevinnan har det för resten, och hur det
är med den gamla? Jag intresserar mig
fortfarande för min personliga kurva och mina
vänners, trots världskurvans hastiga fall.
Men Ingår reste sig förskräckt, ty klockan
slog åtta.
— Lova förmanade mig, sade hon, att inte
stanna länge, även om kammarherrn bad mig,
och nu har jag stannat ändå.
— Smyg ut stora vägen, så att inte Lova
märker det, tillrådde kammarherrn allvarsamt.
Hon gjorde så och mötte på trappan Agneta
Jerneploog.
— Jaså, Agneta? sade kammarherrn, när
besöket anmäldes, hon hälsade aldrig på, när hon
kom från Schweiz. Jag tar inte emot, jag är
för trött, men hälsa och säg att jag är annars
mycke bättre.
— Det är för sent, Beatrice, sade han för sig
själv, att komma nu, när jag är sjuk och bereder
mig på döden. Du tror, att du ligger för arv
nu, men det blir vad vi får se. Numera finns
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
