Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
något otålig, emedan inledningen var så lång
och hennes gäster tydligen hade så brännande
bråttom. Den räckte i sj*älva verket ända fram
till den korta slutklämmen: stöd oss, skänk oss
pengar, skänk oss vad ni vill, det är vi, som
ska stödas framför andra.
— Det var ett vackert upprop, sade hon och
sänkte papperet, det begär att vi ska offra alla
hänsyn och små personliga intressen för
fosterlandets skull.
— Just det tog Greta särskilt åt sig, sade
redaktör Rudman. Hon trodde, att det var
dit-satt för att beveka henne att inte skriva sitt hjärtas
mening i Gustavsfors Dagblad om den nya
sammanslutningen.
— Nå, tänker du offra dina personliga små
intressen, Greta? frågade Ingår småleende.
— Men varför tar du inte vid dig? Greta
var besviken. Sten och jag har varit alldeles
ifrån oss, vi visste ingenting, förrän
borgmästarinnan kom upp i kväll personligen med
uppropet. Tycker du inte, att det är höjden?
— Kära Greta, jag fruktar att vi inte nått
höjden än. Talade du med borgmästarinnan?
— Ja, en lång stund. Du har väl aldrig
ett ögonblick känt någon misstämning, Ingår, för
det ville hon för ingen del att du eller jag
eller de andra uteslutna skulle göra. Alltsamman
är fullt lojalt och korrekt, och tisdagskommittén
ska bestå som förut, och hon hoppades att
samarbetet alltjämt skulle gå gott, även om det kunde
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
