Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
och stickor och strån, som virvlat upp likt en
pelare och förmörkat Gustavsfors himmel, när
dessa tre kvinnor drabbade tillsamman. Han ville
inte säga något om fru Gunnarson, han ansåg,
att hon uppfört sig fullt värdigt, och han hade
lärt att beundra henne. Men medan hon höll sig på
defensiven, hade hon visat en stålhård
obeveklighet i fråga om alla hans förslag till kompromisser,
varigenom man kunnat vinna fröken Wetter och
hennes kommitté över på sin sida. En enda
gång hade han varit osams med fru Gunnarson,
och det var, då han på eget bevåg preliminärt
talat med lektor Suneson om, att hans klient
möjligen kunde låta pruta med sig angående
de villkor, på vilka hon skulle få pengarna.
— Testamentet ska följas bokstavligen, hade
hon sagt, att pruta, vore att erkänna, att man
böjer sig för deras skamliga påståenden om
kam-marherrns sunda förnuft. Genom Greta visste
han dessutom, att här spelade ännu ett motiv in:
Ingår räckte inte ut sin hand till den, som brutit
och skändat en vänskap. Hade hon för övrigt
någonsin gjort det? Ja, svägerskan svarade, att
det var vad hon gjort — bokstavligen. Det hade
varit sammanträde i deras rösträttsförening strax
efter det testamentet offentliggjorts, och hon,
Greta, hade varit vittne till hur fru Gunnarson
hälsat den inträdande fröken Wetter med en vänlig
och skämtsam anspelning på testamentet: nå nu
glömmer du väl Inte att jag har min del i de där
hundrafemtiotusen ?
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
