Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
får alla försvarsljumma och de, som knotar över
försvarsbördorna, vatten på sin kvarn och
kommer naturligtvis att försöka göra det till att vara
än värre än det är. Och alla de, som drar sig
för värnplikten bara för att de är lata, de får då
en utmärkt förevändning. Det kunde vara, om
det inte vore världskrig, men nu ska vi väl
framför allt vara lojala mot krigsmakten, så att
dess anseende ökas i stället för att minskas. Tycker
inte farbror som jag, att det är bäst att tysta
ner saken, åtminstone tills vidare? Att överlämna
läkaren åt hans samvete är naturligtvis det värsta
straffet. Men farbror förstår, att om fru
Gunnarson inte frivilligt ger mig löftet tillbaka, så.
måste jag som gentleman göra det, trots mina
betänkligheter. Jag tror som sagt inte, att hon
fäster så stor vikt vid det, det lät inte så. Skulle
det falla sig mycket olägligt för farbror att be
henne komma upp och tala med henne? Jag
tror, att det skulle vara mindre svårt för henne
än att brevväxla med mig. Farbror är ju en
människokännare och tröstare som ingen och
kunde väl samtidigt fälla ett ord, som kunde
hjälpa henne. Allt detta förstås om farbror,
annars är av min åsikt.»
Biskopen läste mycket noga igenom Karl
Gustavs brev. Vid ett ställe drog han något
på munnen, det var, då han märkte, att KarJ
Gustav, som svalt världskriget utan att erfara
några obehag för sin tro, nu kände det så svårt
att förlika den med Allans död. En enda ung
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
