Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOGS FRAMOÅNO
— Nej, sade han lite stramt, inte om ni
inte vill.
— Jag menade inte så, sade hon, utan att
det var självklart, eftersom biskopen skickat efter
mig att det var för att få mig att återge den
unge mannen hans löfte.
— Det var för att vi skulle resonera om
saken i all vänskaplighet, svarade biskopen milt.
— Jag kan inte godkänna kandidatens skäl,
hon såg lite trotsigt upp.
— Inte jag heller, svarade biskopen. Men
fru Gunnarson förstår, tillade han med en
älskvärd öppenhet, som han omedvetet beräknade
skulle inta henne, han är mig kär som min egen
son, och jag ser naturligtvis inte gärna, att han
får svårigheter utöver dem soin alltid tillhör
exercisen. Jag vill inte tala om hur rädd jag var
för hans räkning, när detta hände med er son.
Och han har ännu ett helt år kvar på sin
värnplikt.
Mycket riktigt, Ingår blev bevekt av denna
öppenhet hos en man som han, just inför henne.
— Inte tvingar jag den unge herrn, sade hon.
Han erbjöd sig själv. Hans skäl att ta tillbaka
får gälla vad de kan för honom.
Biskopen sökte, en liten smula generad över
den snabba segern, att påvisa för henne, att
samma resultat kunde uppnås, om hon talade vid
en advokat, och att han skulle i så fall söka förmå
Karl Gustav att bistå ined upplysningar, så långt
han kunde.
17. — Släkten lerneploogs framgång.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
