Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
till M. O. Men när han fick tänka sig om,
så vågade han inte, dels ansåg han det illojalt
mot krigsmakten och dels fruktade han
trakasserier, med vilken rätt vet jag inte. I dag
har jag befriat honom ur hans pliktkollisioner
genom att ge honom hans löfte åter.
Sten Rudman hade blivit mycket uppmärksam.
Han började göra henne detaljerade frågor och
tänkte, när han överskred det smärtsammas gräns,
att Ingår måste begripa vart han syftade — —
Olle Rudman ansåg sig dock behöva ge henne
en vink: märker ni vad han gör, fru Gunnarson?
— Jo, sade hon, jo.
— Och han får?
— Ja, det är väl ingen annan råd. Jag tror
inte det tjänar till mycket, eftersom Allan kom
från ett så ringa hem. Men även för den minsta
möjlighet att göra någon nytta måste det ju ske.
Men ett ber jag er bara om: inte hans porträtt.
Sten Rudman hade redan tagit ut ett porträtt
för klichering, men gjorde ingen invändning.
— Vad hon talar stilla om det, tänkte Olov
Rudman och föreställde sig sin egen mor i samma
belägenhet. Hon skulle aldrig kunnat röra vid
ett sådant sår, och hon skulle vridit sig inför en
enda av de frågor, som Sten nu kommit med.
Hon skulle vägrat att böja sig för samhällsnyttan.
Och för första gången gav han företrädet åt en
annan kvinnas typ av moderskärlek.
När Greta kom in igen, låg åter samma
tystnad över sällskapet. Värden hade till och
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
