Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
nåde, tänkte hon blott: hur förträffligt att kunna
lagarna så bra.
Men när landshövdingen kommit över kärnan
i sitt tal, höll han som Ingår en liten
moral-predikan. Det märktes tecken till någon oro på
torget, men han höjde rösten och då tystnade
den genast. Polismästaren högg förgäves efter
en liten pojkbyting, som boxade en annan i ett
hörn.
Var då inte tidens allvar och fosterlandets
vådliga ställning en tillräcklig maning att leva
stillsamt och indraget utan att förslösa något
på festande och nöjen? Vore det inte värdigare
att vända ryggen åt frestelsen, även när den var
tillgänglig? Onekligen. Kunde man inte någon
gång njuta alkohol så måttligt, att det inte skadade
varken hälsa eller ekonomi? Jo.
Men medan jag har er alla inför mig, stadens
husmödrar, vill jag lägga er allvarligt på hjärtat,
att icke slå bort tanken på den farofulla
belägenhet, vari vårt fosterland befinner sig. Det
förefaller, som om folk redan börjat lugna sig och
återfalla i sorglöshet. Dock böra vi i stället
alla bereda oss med sparsamhet och omtanke på
framtidens ännu större svårigheter. Vi ha i de
goda tiderna förvärvat oss vanor — detta gäller
inte bara de mera bemedlade — som kunde vara
ursäktade då, men som vi nu måste lägga bort, ju
förr ju hellre. Försakelse och sträng plikttrohet
måste bli allas vår lösen i vilken ställning vi än
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>