Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om anrikning och brikettering af svartmalm och därmed sammanhängande frågor angående tillverkning af tackjärn i Sverige, af Filip Bergendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
synes nu vara kolning i ugn, hvarpå likväl för-
hoppningarna måhända äro väl långt drifna, såväl
hvad utbyte som biprodukter angår. Faktiskt är
kvaliteten underlägsen kolen från mila. Farligt vore,
om modet med ugnar skulle göra slut på de sista
resterna af skicklighet vid kolning i mila och af-
skräcka nya arbetare från att lära sig detta yrke,
En del dylik kolning torde nog aldrig kunna öfver-
gifvas, isynnerhet vid noggrant tillvaratagande af
alla skogens alster.
Måhända kan ugnskolningen framlocka flottning
och kolning af ved efter de stora flottlederna och
på sä sätt bringa in nya tillgångar i marknaden.
Ett vedslag, som i allmänhet torde ringa beaktas,
är björk; äfven om den gamla farhågan för högre
fosforhalt skulle vara berättigad, inverkar den ej i
minsta mån på kvaliteten af för basisk bessemer
eller basisk martin afsedt tackjärn. Ur teknisk
synpunkt äro kol af björk utmärkta, bära säkert
20 å 25 % mera malm i hyttan än lösa skogskol, af
innan och utan ruttet affall från Norrland, och göra
således stor nytta, förutsatt att de såväl kolas som
användes stricte för sig själfva, i det de uppsättas
till viss del af beskickningen. Veden bör rundbar-
kas och få torka. Helt visst finnas trakter med för
aflägset läge för vedproduktionen, men hvarifrån
det skulle löna sig framforsla kol af björk, helst
för dessa bör kunna ernås ett skäligen högre pris
än förr barrträdskol. Blandade i milan medförande
ojämn gång af kolningen eller kolhuset i varierande,
obestämd grad, kan man ej tillgodogöra sig deras
fulla värde, utan orsaka de blott oangenäma väx-
lingar i tackjärnets sättningsgrad.
Prisfrågan för framtiden inlåter jag mig ej vi-
dare på, än att man ej har stor utsikt, att hvad
denna fråga angår få någon hjälp, generellt sedt,
vid ansträngningarna att nedbringa tillverknings-
kostnaden för tackjärn.
Tackjärnets sammansättning och sättningsgrad
torde ej heller bringa någon hjälp, då vid tillverk-
ningen af smidestackjärn för undvikande af den
besvärliga rödskörheten, som i svenskt järn ej bör
få förekomma, svafvelhalten behöfver nedbringas
lägst möjligt, säg till 0.003 à 0.005 %; fall kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
