Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om snabbanalyser för stålverk, af Hugo Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Ett stålgöt afkylas i luft saktare än ett utsmidt
15 mm prof från samma stål, och götet ger därföre
högre kolhalt.
Den gula färgen är ej alldeles proportionell
mot kolhalten, och normalen bör därföre hafva un-
gefär samma kolhalt som profvet, ju närmare, desto
bättre, och för nybörjare böra de ej skilja mer än
O.io %. Att t. ex. hafva en normal på l.oo % och
sedan späda ut den till half och tiondels normal
borde aldrig förekomma.
Till normal stål använder man helst ett valsad t
ämne af samma slags stål, som skall pröfvas. Man
hyflar af 15 mm på ena sidan, så att man är säker
att ej få med något af den kolfattiga ytan, tar sedan
ett par kg borrspån från detsamma och blandar Spånen
väl, ej genom att skaka den i en flaska utan genom
att blanda dem med en sked eller spade. Gör
sedan förbränningsprof å ett uttaget prof och dess-
utom ett halft dussin kolorimetriska bestämningar
å andra prof, begagnande denna som normal. Gör
sedan förbränningsprof å dessa sex, och om de sex
förbränningsprofven stämma med de sex kolori-
metriska profven, så är normalen korrekt. Stämma
de ej, sä ändra värdet på normalen så att de
stämma, sak samma hvad normalens förbrännings-
prof är. Det kan vara roligt att veta, hvad nor-
malen innehåller, men hufvudsumman är att veta,
hvad den ger.
Man får ibland främmande borrspån att ana-
lysera eller sädana profver, som ej kunna under-
kastas samma behandling som egna vanliga profver.
Skulle då detta stålprof hafva blifvit härdadt eller
mycket långsamt afkyldt får man enligt ofvanstående
mycket felaktiga resultat, beroende på, hur stor pro-
portion af kolet förekommer som karbidkol. Man
för då helst förbränningsprof, men man kan också
olorimetriskt bestämma kolhalten.
Med kännedom om förhållandet mellan karbid-
kolets och härdningskolets förmåga att färga efter
upplösning i salpetersyra är det således möjligt att
på kolorimetrisk väg bestämma de relativa ^mäng-
derna härdningskol och karbidkol i ett stål. Ar den
totala mängden kol i stålet bekant, så kunna de abso-
luta mängderna omedelbart därefter uträknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
