Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en studieresa i norra Amerika, af G. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
nri blifvit dömd med anledning af dåliga tider, men
ansågs kunna gå en god tid än. Med hänsyn till
den kraftiga drifningen motsvarar detta i alla fall
en betydligt större tillverkning pr blåsning, än
hvad som hos oss är vanligt. Den starka blästern
och malmens ojämna fördelning vid uppsättnings-
målet bidraga naturligtvis till att hastigare förstöra
ugnsmuren.
Varmapparaterna voro vid de tre nyaste hyt-
torna regenerativa. Ugnarne vid Marquette och
Buffallo hade hvardera tre varmapparater, men
ugnen vid Ashland hade endast två, hvilket natur-
ligtvis förorsakar stora olägenheter vid sotningarnar
som återkomma två gånger om året. I brist på
tredje apparat måste ugnen då gå med kallbläster
under tio dagar.
Vid alla de öfriga ugnarne begagnas rörappa-
rater, och rådde bland dem med afseende på kon-
struktioner samma förbistring som hos oss. Med
anledning af den stora blästerinängd, som erfordras
i dessa ugnar, är dock blästerledningen uppdelad i
två eller tre paralella grenar, som gå igenom hvar
sin apparat och återförenas på andra sidan appa-
raterna. I alla fall blifva apparaterna mycket större
än våra. I allmänhet prisades apparaterna såsom
goda, och rören sades stå vid lag mycket länge.
Dock är att märka, att för blästervärmens upp-
mätande i allmänhet metallpyrometrar begagnades
och dessas tillförlitlighet kan ju ställas i tvifvels^-
mål. De i tab. IV angifna temperaturerna på
varmblästern kunna därför ej utan förbehåll tagas
för goda.
Utslag göres vanligen fyra gånger om dygnet.
Tackjärnet gjutes till tackor i sandformar, som for-
mas upp i hyttgolfvet för hvarje gång. Ingenstä-
des tappades slaggen mera än en gång pr utslag.
Det var vanligt, att detta ej skedde förr än vid
själfva utslaget på det sätt, att slaggen fick följa
med ut genom järngatan, sedan järnet var utrunnet.
Slaggforma (af brons) fanns dock alltid. Detta till-
vägagångssätt fordrar naturligtvis ett mycket djupt
ställe. Då så stora mängder järn och slagg så lång^
tid få ligga orörda i ugnstället, hinner den kemi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
