Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett och annat om martinprocessen, af Adrian Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
reaktionen alstrade, ur badet uppstigande koloxiden
som brännmaterial. Detta är möjligt därigenom, att
processen i bländaren drifves kontinuerligt endast
till ett visst stadium, nämligen så länge badet afger
koloxid i öfverskott och ej oxiderats så långt, att
dess smältpunkt i betydligare grad höjts. Vid den
vanliga martinprocessen kan man ej, eller högst
obetydligt tillgodogöra sig den i badet bildade kol-
oxiden, emedan densamma därvid endast periodvis
uppträder i så stor mängd, att den kan ersätta
generatorgas, som man i sådant fall är nödsakad
att tillföra ugnen och ej utan direkt gasförlust kan
afstänga under de nämnda perioderna,
Af vikt är, att inan vid anläggandet placerar
martinugnarne, bländaren och masugnarne så nära
hvarandra som möjligt för att ej genom afkylning
lida onödiga värmeförluster, tack vare hvilka pro-
cessen fördröjes och bränsleåtgången ökas.
Skrotprocenten i insatsen beror naturligtvis
uteslutande på förhållandena vid platsen. Rationel-
last torde dock vara, att man vid de rent metall-
urgiska verken arbetar med endast malm och tack-
järn samt afyttrar sitt eget skrot och affall till
närmåste marknad - förutsatt att en sådan finnes.
De martinverk, som ej ha egna masugnar och så-
lunda äro nödsakade att arbeta med kall insats,
böra naturligtvis sträfva efter högsta möjliga skrot-
sats, i synnerhet som malmpriserna å sådana platser
i allmänhet äro höga; vid arbete med flytande tack-
järn däremot har detta större värde än skrotet,
Där man är i tillfälle att insätta tackjärnet i
flytande form - såväl vid den rena malmprocessen
som i de fall, då malm chargeras i ugnen tillsam-
mans med skrotet - spelar tidpunkten för tackjärnets
tillsättande en högst viktig roll. Så är det t. ex.
fullkomligt oriktigt att tillsätta tackjärnet, först
sedan malmen i ugnen hunnit smälta. Trots det
att reaktionen i detta fall blir mycket våldsam till
följd af de stora beröringsytorna mellan malm och
tackjärn, fördröjes dock processen därigenom, hvilket
i första hand (n. b. i de fall, då man använder
malm hållande järnoxid) beror därpå, att vid mal-
mens smältning järnoxiden till största del öfvergår
till oxidul, hvarvid en del af dess syre frigöres och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
