Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordens ursprungliga stafning har dock af naturliga
skäl undergått en varsam modernisering.
Beträffande innehållet af föreliggande uppsats
skall först lämnas en redogörelse för de viktigaste
äldre lagbestämmelser och andra förhållanden, som
haft bergshandteringens ordnande och utveckling
till ändamål, och därefter meddelas historiska data
om några mera framstående järnbruk, landskapsvis
ordnade, i förening med uppgifter om deras
tillverkning, då några sådana kunnat erhållas.
En af vårt lands flitigaste och mest framstående
kulturforskare yttrar i sitt förnämsta arbete:*) »De
svenska bergverkens historia är ännu oskrifven.
Då bergsbruket spelat en så stor roll för Sverige
under vid pass sex århundraden, må man nästan
blygas öfver denna lucka i vår litteratur.» Till
alla delar instämma vi i hans beklagande ord under
den lifligaste önskan, att det material till våra
bergverks historia, som åtminstone sedan medlet af
1630-talet i rikare mått än förut är bevaradt, måtte
snart blifva föremål för behandling och
offentliggörande af fackmän och forskare ex professo. För
att ett så storartadt, för vår kultur så upplysande och
hedrande arbete en gång måtte blifva en verklighet,
torde man ej förgäfves behöfva vädja till svenska
statens intresse och kraftiga medverkan. -
Det lagbestämda ordnandet af alla förhållanden,
som Sveriges bergshandtering för sitt bestånd och
sin utveckling så väl behöfde och som under Gustaf
Vasa och Karl IX gjort en så lofvande begynnelse,
fortgick också på ett synnerligen tillfredsställande
sätt under tidsskiftet 1612-1654, då flera af konung
Gustaf Adolfs planer bragtes till mognad.
Lagstiftningen på detta område hade sålunda till
ändamål att skapa ett centralt ämbetsverk för
*) Hildebrand. Sveriges Medeltid, T. I, 2. s. 715.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
