Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillförsäkrades grufvesökarne rättighet att få upptaga
och bruka sådana mineralstreck och på sina
anläggningar erhålla sex frihetsår, under hvilka de hvarken
med afrad eller tionde skulle besväras, men efter
deras förlopp måste de erlägga skatt af hvad de hade
tillverkat.
Utsikten att få behålla sina upptäckter eggade
naturligtvis dessa sökare till fördubblad verksamhet,
och allt flera och flera personer ägnade sig åt denna
sysselsättning. Malmletning blef nära på ett
särskildt och emellanåt med företrädesrättigheter
utrustadt yrke, och med slagrutan i hand genomströfvade
åtskilliga personer sådana landskap, hvars bergsnatur
kunde väcka förhoppningar om goda mineralfynd.
Dessa medförde också förmåner aflockande
beskaffenhet under form af penningbelöningar, skattefrihet,
jordegendom eller befrielse från den, som det af
samtida vittnesbörd intygas, mycket fruktade
utskrifningen till krigstjänst. Penningbelöningar
utgingo i belopp, som växlade alltefter malmstreckets
storlek och värde, och sålunda fingo upptäckarne af
en vanlig järnmalms anledning nöja sig med en liten
gåfva af 20 daler kopparmynt, men den, som hade
lyckan att anträffa silfverhaltig blyglans, kunde få
en summa af ända till 50 daler silfvermynt. Dessa
belöningar, i hvilken form de än utgingo, ledde
stundom till försök att, genom löfte att uppenbara
malmstreck, befria sin bostad och åkerteg från tyngande
skatter och gärder, men dessa tilltag bekommo nog
upphofsmännen mindre väl, då bedrägeriet
upptäcktes. Åtminstone en sådan förbrytelse med däremot
svarande straff är känd från 1638, då Bergsamtet
resolverade, att den skyldiga "andrao till warnagell
try resor gatulöp löpa skall".
Den ämbetsman, som inom bergverksindustrien
kallas Markscheider, fanns till sysselsättningen, om
också ej till namnet, redan 1628, då konung Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
