Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behäftad med stora felaktigheter och hade stannat
på en föråldrad ståndpunkt. I följd häraf hade också
regeringen erhållit kännedom om det för landets
järntillverkning menliga förhållandet, att det vid
detta tidsskifte var en stor åtskillnad mellan den
utländska och svenska tackjärnsblåsningen i
afseende på de resultat, som de hvar för sig lämnade.
Då nämligen främmande masmästare enligt nyare
och bättre förfaringssätt kunde på en ställning
under 20, 24 och stundom ända till 30 veckor blåsa
7, 10, 11 skeppund tackjärn om dygnet, och det af
endast medelsortens malmer, förmådde de svenska,
genom en blåsning på 3, 6 eller 8 veckor, för hvarje
dygn ej åstadkomma större tillverkning än 3, 4, 6
eller högst 7 skeppund. Tydligt var, att både
kronan och landets bergsbrukare häraf skulle lida
skada, och på samma gång kunde man väl förstå,
i hvilken afsikt konung Gustaf Adolf för några år
sedan hade låtit inskaffa främmande masmästare.
För att afhjälpa de olägenheter, som blifvit en följd
af det föråldrade tillverkningssättet, hade
regeringen också funnit för godt att till bergslagens nytta
låta utgifva följande Masmästareordning, som är
daterad Stockholm den 6 november 1638.
1. »Efter som nödigt är för förtalde och andra
skäl, att blåsverken i hela bergslagen blifva
anställde efter det sätt och manier, som de främmande
för detta der sammanstädes hafva begynt och
härtill brukat, så vele Vi fördenskull härmed, att
bergsmännen skola beflita sig om sådana blåsbälger
förskaffa, som i bredd, högd och längd de främmande
äro likformige, på det igenom elak blåsning både
malm och kol icke skall uppbrinna och förderfvas;
jämväl att de hålle sine barn och andre svenske
der till, att de detsamma efter de främmandes vis
tillbörligen måge lära, eftersom både bergslagen och
de sjelfve deraf nytta och gagn i framtiden hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
