- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
60

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kol uti masugnarne och lika så mycken malm på
ond som god kol tillsättes, hvarigenom förorsakas,
att mången blåsning blifver förderfvad, och således
den som hafver god redskap att bära i masugnen,
måste ofta för hans skull, som hafver elak och
oduglig, lida skada. Hvarföre på det att sådant
härefter må varda förhindrat, så skola masmästaren
och uppsättaren vara pligtige flitig uppsigt hafva,
att härmed rättrådeligen må omgås, och att
masmästaren allena regerar blåsverket och icke häruti
regulerar sig efter bergsmännen, utan tillser att
blåsningen blifver rättrådigt och med flit aktad:
hvar annorledes sker och igenom hans försummelse
någon skada förorsakas, då skall han vara förtänkt
dertill svara och uppfylla bergsmannen sin bevisliga
skada igen.» -

Ett hufvudvillkor, för att bergsbruk af hvad
slag som helst skulle kunna bedrifvas, var
naturligtvis oafbruten tillgång på bränsle, och detta för
ett drägligt pris. Med afseende härpå utgaf konung
Gustaf Adolf vid ett besök i Falun en förordning
den 4 februari 1628 om ved- och kolköp vid Stora
Kopparberget, emedan han förnummit, att allmogen
höll dessa förnödenheter i så högt pris, att
bergsmännen knappast kunde betala dem. För att
bergsbruket emellertid i anledning däraf ej måtte alldeles
nedläggas, samt på det att både köpare och säljare
måtte ske hvad rätt vore, och att de på samma gång
borde få veta, huru de sig härutinnan förhålla
skulle, bestämde konungen, att af all den ved, som
komme till grufvan att försäljas, måste hvarje
stafrum hålla tre och en half aln i längd och bredd
efter gamla längdmåttet, och hvarje träd vara en
aln långt efter det nya, och sedan hvarje stafrum
säljas för en daler. Hvad kolen beträffade, borde
hvarje skrinda hålla tolf tunnor efter det nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free