Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
het om konungens vilja därtitinnan, så sände han
dem på samma gång en "jfampelutt" (modell) tillhanda.
Hvad tiondejärnet angick, borde han låta konungen
veta, huru mycket det steg till af hvarje bergslag
för sig; desslikes skulle han ock med det första
ut-skaffa Elfsborgslösens järn och låta det komma till
varuhuset i Stockholm, och rörande anordningen till
Skinskatteberg, måste han utkräfva densamma af
Jacob Urbansson och därmed fortdrifva bruket.
Konungen hade också tillskrifvit denne, att han skulle
leverera Michel allt det han af detta års inkomster
uppburit, »så framt han icke ville betala det med
halsbenet».
Med vanlig förtänksamhet sökte konungen lindra
sina undersåtars svårigheter och bistå dem vid
tillfällen af verklig nöd, men han kunde också tröttna
vid bergsmännen, då de blefvo pockande och
efterhängsna och kommo fram med alltför stora
fordringar. Så till exempel hade invånarne i Nora och
Lindes bergslag i början af 1620 gjort en ansökning,
att blifva förskonade med de kol, som kronan ville
erhålla af dem mot penningar och spannmål, men
detta afslogs helt tvärt af konungen med de orden:
"Mbenftnnb ber ftnå flög nog, beraf be funna Ma, od)
£)§ dr af nöben, att $8t bem till SBårt brnl Jjafroa måfte,
fnnne SBi beraå begäran i ben fålen ide eftetiåta, ntan
ttrilje att SBår befallning berntt måtte efterlemnat"
Omkring midten af 1630-talet hade det kommit
till regeringesn kännedom, huruledes bergsmännen
i Nora, Linde och Värmland tagit sig för att bygga
en hop med hamrar och med dem smida elakt järn,
som hotade att fördärf va denna näringsgren. Ej
heller hade de lärt yrket, ty deras ämbete är att
vara bergsmän, och en part hade understått sig att
rifva bort masugnar och i stället uppsätta hamrar,
hvarigenom kronan tager skada både på tiondejärnet
och järntullen, eftersom det blir mera järn, då kolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
