Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Framemot det sista decenniet af konung Gustafs
tid omtalas åtminstone en spiksmedja i Arboga,
men huru långt tillbaka denna funnits, är ej bekant.
Man känner dock, att konungen i slutet af år 1551
förehade planer att flytta densamma till någon
lämplig ort i Järnbergslagen, i afsikt att därstädes
få varan för billigare pris än »vid de hamar, som
man hafver vid Arboga», samt för att den ej skulle
hindra utvecklingen af en annan industri, hvilken
förlagts till staden någon tid förut. Af en
konungens skrifvelse från midten af maj 1551 visar sig
nämligen, att han beslutat inrätta ett klingsmide
därstädes, och för detta ändamål hade han från
Tyskland skaffat en mästare vid namn Marcus
Klingesmed med fem arbetare, bland hvilka
särskildt upptagas svärdmakare, polerare och beredare
»som Oss förhoppas riket nyttige och tjenlige blifve
skole». Af ett annat bref erfar man, att detta
smide redan från början af år 1552 var i gång,
men att svärdsklingorna måste säljas oberedda, »efter
beredarne kunne icke fullfölja arbetet att bereda
så mycket, som klingesmeden och sliparen smida
och slipa kunne», och för att afhjälpa denna
olägenhet föreslog då konungen, att de skulle sändas
till knifsmederna i Stockholm och andra städer och
hos dem erhålla sin fulländning. I samma
skrifvelse omtalas också, att klingesmeden för sitt
arbete begärt 200 mark *), som konungen också fann
för godt ätt bevilja.
Under de båda följande regenternas tid
förekommo både spiksmide och vapentillverkning i
Arboga, och att döma af några ännu bevarade
uppgifter, torde den senare ej hafva varit så obetydlig.
Så till exempel förfärdigades år 1563 »raper» för
konungens räkning; 1568 gjordes för hans behof
*) I medeltal nngefär lika många kronor i nuvarande mynt,
kursens förändringar naturligtvis oberäknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
