Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
tidsenligt faktori i Arboga, hvilket i verkligheten
hade funnits därstädes flera år förut, men det torde
från början hafva utgjorts af stadens
harneskma-kare, med hvilka de öfriga järnarbetarne efter hand
slöto sig tillsammans. Uppgifterna om faktoriets
tillverkning redan under det nämnda året omfatta
sålunda ej blott anfalls- och försvarsvapen, såsom
gevär, pistoler, svärd, hillebarder och harnesk, utan
äfven redskap och andra föremål af fredlig
användning, till exempel järnskon1 ar, 148 ringar järntråd,
14 d:o koppartråd, 60 par betsel, 60 stycken
hästskrapor, samt till bruk i konungens eget kök 6
stycken hackeknifvar, 3 järnpannor och 63
järn-slefvar. Som material för hela tillverkningen under
loppet af 1607 hade faktoriets föreståndare bland
annat från olika hammarsmedjor emottagit järn af
följande beskaffenhet:
Skepp. Marker.
Harneskplåtar......10 : 15
Rörplåtar........25 : 7 V*
Spikjärn.........27 : l
Hillebardsjärn ...... 32 : 5
Stångjärn........88 : 5
Tillverkning af järntråd synes hafva varit en
specialitet för Arboga faktori alltifrån Karl IX:s
tid, och bland de bevis, som finnas härför, må
anföras en skrifvelse från konung Gustaf Adolf i
midten af mars månad 1617 till faktorn i Arboga
om ståltråd och tenglikor. I detta bref nämner
konungen, att han skrifvit till Carl Eriksson -
möjligen någon fogde eller mästare vid faktoriet -
att han skulle låta tillsmida en hop ringar och
allehanda slags ståltråd der i Arboga och sedan
skicka till bössgjutaregården (i Stockholm). Men
så hade konungen förnummit, att han gjort litet
till saken. Då skulle han veta, att om han ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
