Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
på sensommaren 1646. Kort därefter hade männen
i Lerbäck sina ombud till Bergsämbetet för att
klaga på Anders Boy och hans bolagsmans änka,1)
emedan de "willie tränga fig in i bereå grufva i S)eger§*
ncté ocf) taga ber en fterbepart, £)å) effter bem nu intet
tillätet att lomma meb SSotyen i Ijan§ grnfoa, begtare
bee öbminteligen, att bem iclie mötte IjeDer nogot offtciligit
intrång meberfareå". I anledning af det, som på senaste
grufveting i denna fråga beslöts och i Bergsamtet
resolverades, nämligen att bergmästaren skulle söka
att i all vänlighet bilägga alltsammans, så
uppmanades han att visa moderation och laga så, att
bergsmännen på något sätt kunde ställas till freds.
En besvärlig granne till Laxåverken blef också
den förutnämnde landshöfdingen Melcher
Falkenberg, hvilken af Kronan inköpt en jordlägenhet vid
själfva vattendraget Lassån, Ijnmrtgtenom Ijcm unber=
ftår fig", som det heter i en Bergsamtets skrifvelse
härom2), "ät tillägna båbe ftrömen ocf) flogen ocb fålnnba
förtager bem3) famma Icigenfjeeter Gå) inringar bem, ^nrn
l)an mil, beraö Barnbar till för^inber orf) (Skrönan till
affafnab oc^ ©faba". Sedan de klagande uppvisat,
att deras hammare var byggd på Kronans
allmänning och ej på Falkenbergs ägor, såsom denne
påstått, beslöt Bergsamtet att härom tillskrifva
landshöfding Lejonhufvud, "bet ^an een noga rannfafning
på forbeite ort Ijär utf)i anfteller Gå) fålnnba t^er meb
åtflilier Sallenbergj ägor ifrån (Srononeå, på bet; ^an
famme |)ammarerdttig^eet iclie af någon orätt praetert
fig tillägna mötte".
I det föregående är nämndt, att Boy och Nilsson
redan i slutet af 1642 ingingo till Regeringen med
en anhållan, som också af Bergsamtet tillstyrktes,
*) Faktor Anders Nilsson torde hafva gått ur tiden i medlet
af år 1646, då hans hustru omtalas som änka.
2) Bergsamtets registratur den 21 juli 1645.
8) Boy och Nilsson.
13-092808 Jern-Kontorets Annaler. 1910. Haft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
