Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
brukas på ankar. Hvilka slags järn de hafva
utskeppat till den ändan att bringa järnet i högre
pris, är och så vida der med bragt, att dem är
gifvit något mer för detsamma än för stångejärn.
Altså emedan de befrukta sig, att sedan de detta
nu hafva inrättat, skall någon annan göra sådant
järn dem efter och sålunda kladda dem ut, att de
måtte verket nederlägga, sig till stor afsaknad,
såsom allaredo är skedt af en här inrikes, den uti
Holland hafver sålt samma järn för så godt köp
som stångejärn.» Resultatet af bruksägarnes
anhållan blef, att Bergsamtet skulle hos regeringen
föreslå dem till uteslutande privilegium på detta
smide under tio års tid.
2. Lifgedinget.
a. Krämpa
Detta bruk skall hafva blifvit uppbyggdt af
befallningsmannen Olof Christophersson i Gripsholm,
men anläggningsåret är ej med full säkerhet kändt.
Jämte Skeppsta och Åkers bruk öfverlämnades
Krämpa som lifstidsbesittning åt änkedrottningen
Maria Eleonora, hvilken dock snart tillkännagaf
sin önskan att afyttra allesammans. Sedan dessa
bruk i början af 1640-talet besiktigats af
bergmästar-ne Sten Andersson och Christopher Geyer, försåldes
de samma år till Hans von Föhrden (Vehrden) och
Henrik Lohe, men den förre afträdde följande året
sin besittningsrätt till Nils Notman.
Om tillverkningen vid Krämpa bruk hafva
följande uppgifter bevarats:
1636. Krämpa bruk, räknadt från 8 månaders
blåsning, löper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
