Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Totalkvantiteten af i Sverige genom
anrikning vunnen järnmalm t. o. m. 1908 uppgår sålunda
till l 357 700 ton med ett värde af c:a tio millioner
kronor, hvaraf l 257 000 ton, motsvarande ett värde
af e:a 9x/s millioner kronor, härröra från verk, vid
hvilka magnetisk anrikning helt och hållet eller
delvis användes.
Den magnetiska sof ringen i Sverige daterar
sig från år 1885, då, på grufförvaltaren Ernst
Larsons initiativ, magnetisk sofring infördes vid
Slotterberg. Den maskinella sofringen infördes år
1883, då disponenten H. V. Tiberg vid Långban
för tillgodogörande af mull och finsylta från
järnmalmsbrytningen ersatte plockning och vaskning
för hand med maskinella hjälpmedel, såsom
satt-maskiner m. m., och har sedan dess varit stadd i en
jämn om också ej så hastig utveckling. Detta
framgår af tab. II utvisande produktionen af genom
magnetisk sofring eller sofring på våta vägen under olika
år vunna produkter.*)
*) Tab. I och II äro upprättade med ledning af
uppgifterna i Sveriges Officiella Statistik C) Bergshandteringen (i det
följande citerad såsom Off. St.). Då emellertid före år 1906
anrikningsverk och sofringsverk där icke äro åtskilda och äfven
för åren 1906-1908 en viss olikformighet råder med afseende
på verkens hänförande till den ena eller andra kategorien, har
jag i berörda tab. till sofringsverk hänfört de verk, vid hvilka
icke någon krossning äger rum eller ock blott en grofkrossning
till en kornstorlek, under hvilken vid järnmalm en plockning för
hand i regel icke låter sig utföra med ekonomisk fördel, d. v. s.
25-35 mm korn. och till anrikningsverk de verk, vid hvilka en
krossning af produkter under c:a 30 mm kornstorlek äger rum.
I enlighet härmed har exempelvis V:a Ormbergets och
Björnbergets anläggningar, hvilka i Off. St. räknas som
sofringsverk, här upptagits bland anrikningsverken, enär vid dem
fin-krossning af en del af godset äger rum, under det att
Lång-bansverket, vid hvilket icke någon krossning af rågodset sker, i
likhet med det stora sof ringsverket vid Grängesberg upptagits
som sofringsverk, ehuru detsamma i Off. St. är angifvet såsom
anrikningsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
