Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
i
Grofkrossning i Gates kross
i
Finkrossning i kulkvarn
i
Magnetiska separatorer
Förslig Affall
Magnetiska separatorer
Grofslig Affall
Sikt 0.5 ä 0.3 mm
> 0.5 ä 0.3 mm < 0.5 ä 0.3 mm
_______l Finslig
Si k t anor d ningen grundade sig på erfarenheten,
att magnetiten vid krossning i kulkvarn lättare
finkrossas än flertalet gråbergs mineral och att vid
utmatningen ur Gröndals kulkvarn vattenströmmen,
då den är afpassad för magnetitkorn af viss
maximi-storlek, förer med sig äfven rel. större korn af
gråbergsmineral och half korn. De förra afskiljas genom
de begge separatorsystemen, de senare genorn
siktningen.
Vid anrikningsdiskussionen 1903 framhölls bl.
a. betydelsen af att i vissa fall förena magnetisk
sofring med magnetisk anrikning, d. v. s. att efter
grofkrossningen låta godset passera en magnetisk
malmskiljare och dymedelst afskilja hufvudmassan
af gråbergsstyckena samt endast underkasta det
mera magnetithaltiga godset finkrossning och
separation. Vidare påvisades, att de flesta af våra
skarnbergarter innehålla magnetiten i ytterst
finkornig form och att fördenskull en nedkrossning
till ytterst ringa kornstorlek i de flesta fall vore
nödvändig, om en anrikning till hög järnhalt
skulle kunna åstadkommas.
Utvecklingen af anrikningen efter 1903 har
också gått i antydda riktningar. Vid flertalet äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
