Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
III. Maskiner och apparater i svenska
anriknings- och sofringsverk för järnmalm.
Beträffande de olika maskiner och apparater,
som ingå i järnmalmsanrikningsverken, förefinnes
en del olikheter emot år 1903; dock icke så mycket
beträffande krossningsapparaterna som beträffande
själfva anrikningsapparaterna och speciellt de
magnetiska separatorerna.
Krossning1.
I början af 1900-talet var det ganska vanligt,
att rågodset till ett magnetiskt anrikningsverk
direkt inmatades i kulkvarnen utan att förut undergå
någon krossning. Vid vissa verk ansågs det t. o. m.
fördelaktigt att inmata hufvudstora stycken i
kulkvarnen. Vid Romme t. ex. hade man t. o. m. funnit
att kulslitningen därigenom i hög grad minskades och
därmed äfven kostnaden för kulkvarnsmalningen.*)
Försök i detta syfte, utförda vid flera andra
anrikningsverk, hafva däremot icke gifvit gynnsamma
resultat, men tvärtom tydligt visat fördelarne af att
icke inmata alltför groft gods i kulkvarnen. På
grund häraf hafva därför numera vid samtliga
magnetiska anrikningsverk uppsatts
grofkrossningsmaski-ner, i hvilka godset krossas till dimensionerna 25-
30-högst 50 mm genomsnitt. Dessa
grofkrossnings-maskiner hafva vid vissa verk från början placerats
i anrikningsverkets högsta del utan att vara
monterade på fast grund. På grund af skakningarna
vid krossens arbete har i sådana fall snart nog en
ombyggnad måst ske, hvarvid grofkrossen flyttats
ned på fast berg eller på betongrund, vanligen vid
*) »J. K. A.» 1903, sid. 305.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
